Hej !

Dagen har varit lugn , eller relativt iallafall . 08.10 med svenska , sedan engelska , vi fick böcker och läxor , läxor och vet ni vad vi fick mer ?

...Jo , LÄXOR !

Lunch på underbara TinTin (L) , sedan företagsekonomi , matte och tyska . Helt otroligt faktiskt , jag förstod mig på matten idag och tyckte inte lika illa om vår lärare längre .

Idag förstördes min dag rejält av en viss person i skolan , usch , man gör inte på det viset denna människa gjorde , men som N.G sa så "spelade" jag med ! Hahahaha , det gjorde dagen lite enklare .

På bussen hem träffade jag Jeff på bussen , även Johannes (munken) och Hugo hoppade på bussen .

U.M imorgon klockan 09 men förutom det så blir det inga aktiviteter under förmiddagen imorgon , no school ! Now I'm happy !

Eftermiddagen och kvällen ser ut så som att jag ska ut och springa / gå snart och sedan komma hem till en god måltid med mamma och Filip , sedan kommer Emma och förhoppningsvis Åsa , munken och PJ också . IDOL - night !

Vi hörs senare eller imorgon .

Sköt om er .

Stay alive

N

"I didn't know if to kiss her or if I prefer to miss her"

"Maybe love is a reason why"

Stay alive

N

Jahaja , en ny dag imorgon , en ny era ... NOT !

Under förra skolveckan gjorde vi inte mycket , hänger med skolans töntigaste gäng och jag själv är tönten av töntarna . Yes , så är det , även om det är svårt att tro . I helgen däremot .. :) Då var det tamigfasiken party :) , iallafall under fredagskvällen! Jag och Johanna firade Fredriks 22-årsdag med hans , rätt udda , vänner ! :) , det var jätte skoj på middagen / förkröket och ute på Park Lane senare :) , det roligaste var lätt när Fredriks kompisar kom in inlindande i filtar, höll värmeljus i händerna och släcker ner lägenheten , det räcker inte med weirda stuff utan de släcker ner hela lägenheten och kommer in med en flaska Jäger som de häller upp i ett glad , jag antog att "22års-shoten" var en helt vanligt shot , men nähä , för att vara ännu mer knas så häller killarna upp 2 centiliten i ett glas som Fredrik ska klunka i sig !

Vid 12-tiden drog vi ner på stan och jag har nog aldrig skrattat så mycket och så länge som jag gjorde när Janne (Johannas och Fredriks pappa) går loss totalt med en tjej på dansgolvet ! OMG ! Den pappan , fast jag fick honom för ingen annan ville ha honom , poor Janne ! :D Du kan bli min extra pappa , eller hur "party" ? Haha . Mitt i natten går jag och Johanna till TinTin och äter mat / cocosboll , men vi kom fram till att vi inte kände några smaker alls ... Nödvändigt , vi bara satt på cafeét och garvade ihjäl oss ! Slutade med sen natt i Johannas säng där Fredrik också däckade efter en vild födelsedag , haha . Dagen efter mådde jag som jag förtjänade om jag säger så .

Lördagen var inte riktigt lika "galen" som fredagen... Vi åkte hem till Patrick , jag och tjejerna och hoppades på lite party där med men det var snarare begravning än bröllop , Katarina blev jätte packad och även den natten blev rätt mycket senare än planerat .

Innan PJ var jag hos mina kusiner , min kusin Viktor fyllde 14 år och det var en jätte trevlig kväll med "kvinna och man" , haha , ett sjukt bra spel som kan göras om till "fylle-spel" - LÄTT !

Söndagen skulle innehålla plugg , plugg , plugg hade jag tänkt men det blev mer pl.... typ .

Igår började jag 08.15 med företagsekonomi , fortsatte med info-layout och sedan svenska , efter det lunch med "fallafel" som Anna kallar mina vegetariska köttbullar . Matte och Retorik sedan , höll tal ... Det gick super , kunde sagt lite mindre "eh" men det gick bra ändå , var inte det minsta nervös och det kändes skönt , nu vet jag att jag kan leva mig in i talet helt inför min Retorik-klass i fortsättningen .

Måste bara säga att Johanna sa världens roligaste "fråga" på matten igår ! Hahaha , nästan så jag skrattar ihjäl mig när jag tänker på det . Ni kanske inte alls uppskattar händelsen men jag skriver mest upp den för att jag ska kunna läsa tillbaka på den och skratta lite :) . Vår lärare sa iallafall "förstår ni? Eller ska jag ta det en gång till?" Detta handlade alltså om ETT tag i boken , då svarar Johanna "Ja, alltså... Kan vi inte bara ta allting från början". Hahahha , sättet hon sa det på lät verkligen som om hon menade hela Matte B från första början , vi dog !

Idag hade jag tyska , historia , svenska och matte , info-layouten var inställd och jag slutade vid 14 . Fikade med Åsa , Katarina och Charlotte (L) på Vallgatan , mumsi , åt en Ceasarsallad (AV-Ceasar) . Åkte hem och självklart så regnade det när jag kom hem - usch . Hittade förresten en sjukt mysig tröja i stan idag , föll direkt för den , den gick rakt in i hjärtat på mig ! (L) Stickad i marinblått med vita renar på !

Simon hälsade på mig och nu ska jag nana snart tänkte jag :) .

Godnatt , sov gott och sköt om er tills vidare .

Stay alive

N

IDOL ?! Vafan .. Okej , den nya juryn verkar helt okej , dock inte "idol" utan den förra . Det känns bara som de tre idioter som sitter där nu försöker efterlikna den förra . Okej , alla tre är superstora producenter , menfan , det skiter väl svenska folket i , eller ? Am I right ?

Sitter hemm hos Johanna nu och ser på 4an, sedan kommer "Jersey Girl" -yeeeei (L), så mysig. Fet myskväll ikväll.

Har spenderat dagen i skolan och efter det hos Johanna med henne och Jacob, lycka till Jacob ikväll, förresten :), du är säkert jätte duktig! :)

Nu ser vi på "Jersey girl" och Ben Affleck är så jävla klockren när han ska byta hans dotters blöja för första gången och slänger över halva "puderburken" över henne. Haha, laugh out loud :P.

Hörs snart. :)

Johannas mamma, Helene, skulle ha datorn för att betala räkningar, haha, därför kunde jag inte skriva klart.

Filmen var mysig och nu ser vi på Sex and the city.

Kom på hur mysigt det hade varit med pojkvän vid jul, gå ute i snön (om den dyker upp) tillsammans med varma kläder och pussas och kramas och ha det supermysigt, gå in och dricka te framför en film. <3 får se hur det blir med det!

Jaja, ingen skola imorgon! :D , ledig, buffertdag, treorna ska ha någon projektarbete-dag och ettorna ska ha fotbollsturnering på Heden, skönt för oss mellanbarn!

Målade naglarna, först illrosa, men det varade inte mer än i en sådär 5 minuter, så det slutade med ljuslila Uppdaterar om helgens planering någon dag som kommer (innan helgen då, såklart, hahaha). 

Sköt om er.

Stay alive

N

Bla bla bla bla caddilac, blanka skor och frack, hohohohoho.

Hallu! :D Glad idag, men sjukt tröttt. Började 8.10 med tyska, slutade 15.30 med info- och layout. Chill dag och är ändå ledig på torsdag så jag ska inte klaga :).

Skrivit geografi efter skolan, ska läsa företagsekonomi (17 sidor- kunde varit bättre faktiskt), chilla lite och nana tidigt idag. Kanske ut och gå lite? :), ja, det låter nog som en bra idé. Emma är här med, så kan dra med mig henne (L).

Ska nana hos Johanna imorgon. Vi ska se på IDOOOOOOOOOL 2008 :D , yippie, our lives are back! (L)

Jaja , finns inte så mycket mer att skriva som är kul för er att läsa.

Jo, Emma... Du hade rätt, den går inte "Blanka skor och klack", den går som du sa "Blanka skor och frack" :).

Vi hörs, sköt om er.

Stay alive

N

Ja ... 1a september. Idag finns det inte så mycket att säga. Pappa körde mig till skolan imorse, började 8.10 med företagsekonomi med Peter, fortsatte dagen med Info-och layout med Majsan, Tintin, Svenska med Maria, Matte med Måns och sista lektionen var Retorik med Audrey, vi fick lära oss hur en inledning och hur en avslutning ska skrivas, så på måndag nästa vecka ska jag hålla ett "egotal", ett tal om mig själv alltså, för er som inte förstod.

Slutade 16.30, gick till Korsvägen, träffade Åsa och vi tog fem över fem bussen hem. Åt och nu sitter jag och tittar på Extreme Makeover, The home edition.

Stackars barn, hon kände ingen smärta som liten så hon grät ALDRIG, hon känner inte någon smärta nu heller och måste leva konstant i huset som håller 17 grader, hon bär en nedkylningsväst och hon kan inte bli för varm, för hon kan inte svettas, så om hon blir det dör hon.... Sad.

Imorgon börjar jag 8.05 med tyska och så fortsätter dagen med relativt okej lektioner till 15.30 :)

Ledig på torsdag, buffertdag- UNDERBART!

Sköt om er.

Stay alive

N

Seg söndag.

Igår blev det inte mycket gjort faktiskt. Jag såg på "The happening" med mamma, pappa och Filip. Efter det tänkte jag dra mig ner till Katarina och Charlotte där Emma var också, men jag fastnade vid boken jag läser och klockan blev 23.30 Jag var sjukt trött och lade ifrån mig boken för att nana. Det är nog den första lördagen på säkert 4 år jag lägger mig innan tolv! Inte klokt, men skönt, missade inget speciellt. Johannes hade fest och Pontus hade hemma folk, sådant som händer lite då och då. Jag är inte trött alls idag :), underbart, men söndagar känns alltid sega.

Tänkte slå en pling till tjejerna och se om vi ska ut och promenixa eller något, skulle vara råskönt. :)

Blev klar med svenskan igår- great success! Novellen blev väl relativt okej, jag blev väl hyfsat nöjd tror jag.

Såhär blev den, om någon är intresserad av att läsa den.

     Min farbror berättade en gång en berättelse för mig, innan han dog i cancer. Han berättade om en kvinna och en man som levde två skilda liv men möttes hastigt på ett sjukhus. Kvinnans dåvarande man hade fått åka in akut till sjukhuset på grund av en propp i hjärnan och mannens barn hade likaså fått åka akut till sjukhuset, men av en annan anledning. Anledningen är ännu okänd, det enda man vet är att mannens barn fick en plötslig död. Kvinnan fanns där som stöd, eftersom hon tidigare studerat till psykolog och hon kände medlidande med honom. Hennes man, som råkade ut för en propp fick livet i behåll men med bestående skador, han blev förlamad.

     Efter sjukhusvistelsen och de båda tragiska händelserna kände kvinnan att det fanns något som sprudlade kring dem när de först möttes med blicken. Hon kände hans bruna och tomma ögon tränga sig in till hennes innersta och söka tröst i hennes hjärta, när hon närmade sig honom för att dämpa hans sorg kände hon hur hans andningar var djupa och fulla med depression. Hans muskulösa kropp satt tätt intill hennes taniga lemmar och hennes stora hjärta bultade hastigt i takt med hans andhämtningar.

     En varm sommardag när fåglarnas kvitter hördes runtom mannens tomma hus kände han sig bara nedstämd. Kvittret från fåglarna var många men springet i benen hos hans son var borta och därför ville han inte höra så han stängde igen sitt sovrumsfönster. Han gick nedför husets enda trappa som ledde till hans sons rum. ”Christoffer” stod det skrivet på hans dörr. Han öppnade dörren och såg sig omkring, de ljusgröna tapeterna som täckte väggarna och alla gosedjur, alla piratleksaker och hans säng mitt i rummet, där morgonsolen sken. På väggen till vänster om honom fanns en ram med ett kort bakom glaset, kortet föreställde Christoffers bortgångna mamma. Det blev överväldigande med alla minnen och mannen bröt ihop innanför dörren till sonens rum.

      När han kände sig bättre till mods stängde han dörren som framhävde självmordstankar och gick in genom halldörren och vidare in till köket, han tog tag i den första plastpåsen han kunde hitta och gick runt i huset för att samla på sig sina käraste ägodelar, inte dyraste i valuta utan hans ägodelar som låg honom närmast hjärtat. Han började i sovrummet han brukade dela med sin fru, kvinnan han älskade mest, kvinnan som hade lämnat honom lika hastigt som hans son. Han stoppade ner en beige sjal med gröna blommönster sydda i varje kant, som ännu doftade henne, kortet med katten på som sade, ”det kunde inte sluta på något annat sätt. Din förevigt”, han hade funnit det på deras gemensamma säng bara några minuter innan hon hade lämnat huset med avsikt att ta sitt liv. Han fortsatte med hennes ring, ringen han gav till henne i hopp om att hon skulle förstå hur mycket hon betydde för honom, han lade ringen i en tändsticksask från Danmark. Asken köpte han i Köpenhamn 10 minuter innan han träffade sin bortgångna fru första gången. Han stängde dörren till sovrummet och låste med nyckeln han hade på sin knippa. Han skulle aldrig öppna det igen. Han gick ut i hallen och i det sammetsklädda och avlånga rummets fondvägg satt ett gammalt papper som var bränt i kanterna, på pappret stod dikten som hans son läste på sin sista skolavslutning. Dikten skrevs av Karin Boye någon gång för länge sedan, ”visst gör det ont när knoppar brister”.

     I tändsticksasken lade han också ner ett hängsmycke som tillhörde hans son, ett hängsmycke som han alltid bar på en tunn kedja. Han lämnade huset, låste om sig och bestämde sig för att aldrig mer komma tillbaka.

     Kvinnan hade länge försökt luska ut något om mannens bakgrund, om vart han bodde och arbetade och i tid med att sommaren började komma på riktigt fann hon hans brors adress. Hon slog upp Sverige i kartboken och såg att det bara var några kilometer dit, hon visste även att det fanns en angenäm cykelslinga dit.

     Hennes man blev sämre men hon kunde inte sluta tänka på mannen från sjukhuset och insåg strax efter att hennes man åkt akut till sjukhuset för andra gången att det inte var skammen som sköljde över familjen om hon skulle bete sig illa mot sin man som betydde något, hon hade i hela sitt liv brytt sig om andra och aldrig sig själv, så hon sa till sin man att hon skulle handla för hans födelsedag och att hon skulle ta cykeln. Hon bestämde sig för att tala osanning till en början för att se om det kunde dyka upp några känslor mellan henne och mannen från sjukhuset.

     Hon började cykla men när hon hade kommit halvvägs genom skogsvägen såg hon en normalstor plastpåse hänga på en trädgren en liten bit från den utsatta vägen. Hon tyckte att påsen såg spännande ut och texten på den såg inte svensk ut. Hon ställde cykeln mot en låg stam och gick långsamt mot påsen. Hon tog ner påsen och började titta på den, ”FCB” sade texten, påsen var röd och blå och såg ut att vara från någon slags sportshop. I början kände hon sig oartig och oförskämd som rotade i någon annans tillhörigheter men efter ett tag tog nyfikenheten över. Hon fann bara ordinära ting i påsen, en sjal, en nyckel, en snusdosa, lite pappersbitar och en tändsticksask. Hon brydde sig inte om det och märkte hur sent det började bli och att hennes man skulle bli orolig så hon cyklade hemåt och beslöt sig för att göra ett nytt försök imorgon. Påsen hängde hon upp där hon hade funnit den.

     Mannen gick på stigen mellan Halmstad och Tylösand, Prins Bertils Stig heter den, stigen han och hans bror alltid hade gått på när de skulle byta lekplats som små pojkar. När han kommit halvvägs bestämde han sig för att göra det han hade tänkt på länge. Han tittade en sista gång i påsen och slängde ner sin snusdosa. Han fällde några tårar över hans sons dikt och hängde upp påsen på en trädgren i hopp om att någon skulle hitta den och kunna slänga iväg den som han hade önskat att han kunnat för att gå vidare. Han gick längre in genom skogen som blev mörkare. Till slut fann han det, repet, repet han och hans bror brukade gunga i. Han klättrade upp för trädet och knöt repet runt halsen. Hans hjärta började bulta i en hastighet han aldrig hade känt innan. Nu var det dags, nu skulle han inte känna något mer och nu skulle han få återförenas med sin familj. Det var väl det enda han ville.

     Sommarmorgonen gav inte ifrån sig något solsken den dagen, den dag kvinnan skulle fortsätta sin resa mot mannens brors hus. Himlen låg som ett tjockt täcke över hela Halmstad, vinden var som om den inte fanns, som om den aldrig hade existerat. Hon gav en annan anledning till sin man om vart hon skulle och cyklade genom skogen igen. Det var en vecka sedan sist, hon hade inte kunnat med att säga att hon skulle iväg igen. Hennes man var hjälplös men den dagen kunde hon inte vänta längre. Hon fick ett rus varje gång hon tänkte på mannen från sjukhuset. När hon cyklade och var glad och exalterad märkte hon påsen igen. Den på grenen. Hon kunde inte låta bli att titta i den igen och denna gång läste hon kortet med katten på och hon kikade i tändsticksasken och läste dikten på den brända pappersbiten. Hon blev på sämre humör och plötsligt såg hon något… det såg ut som något hängde från ett träd. Hon gick närmre och såg en man, en död man, en hängd man och hon insåg snart vem han var.

     På sjukhuset berättade mannen om ett hängsmycke hans son alltid bar och om dikten han läste på sommaravslutningen förra året. Mannen hon såg hängandes från trädgrenen var blek, nästan lite grå. Mannen var hennes öde, det var honom hon ville hitta.

     ”Visst gör det ont när knoppar brister”, viskade hon och fällde en tår.

Hon fann honom.

     Min farbror är den förlamade mannen i berättelsen och historien skrevs ner av hans fru, kvinnan i historien, hon lade historien tillsammans med hennes testamente av anledning att hon ville dö ärlig. Hon cyklade tillbaka till min farbror, besviken men för tryggheten…

Om ni grubblar över varför temat är så dystert så beror det på att det finns en bakrund, en fråga att besvara. :)

Nu blir det ett skutt in i duschen, sköt om er.

Stay alive

N

Ojojoj, nu är det längesedan jag skrev något. Förlåt, Johanna, hahahahaha! :)

Jag började skolan i måndags... det var inge jobbigt med det, började 14 och slutade 15. Efter skolan gick jag och tjejerna ner till uno-x och myste i solen med glass och Wasa Knäcke, haha, så bra som jag är och en äcklig jävla Ramlösa Balans persika, drick aldrig den. Kväljningar!

I tisdags minns jag inte vad jag gjorde och det är anledningen till att jag har en blogg, mest för att jag ska komma ihåg vad jag gjorde. Nu minns jag iallafall vad jag gjorde på morgonen 09.20 och det var Tandläkartid. Jag bytte tråden i överkäken, gick super och jag åkte till skolan.

Onsdag ... Torsdag ... Torsdag minns jag, eller iallafall kvällen, då sov Simon hos mig och som den idiot jag är så trodde jag kanske att han skulle lägga sig i tid, men det visade sig att som vanligt och som alla andra dagar så somnar vi inte förrän efter midnatt, men det gick bra ändå och i fredags hade jag företagsekonomi och sedan geografi, 11.35 slutade den skoldagen för att Claes skulle till Stockholm.

Igår kväll så var vi hemma hos Katarina & Charlotte och förkrökade innan Linus hämtade oss och körde oss till Henkis :) (tack, Linus!). Hos Henke var det jätte trevligt, lagom med folk, kunde varit lite fler kanske, men det blev en rolig kväll.

Imorse vaknade vi hos Katarina & Charlotte relativt tidigt faktiskt, vi vaknade halv 10. Åt frukost och gick ner i källaren för att få lite mer sömn och vaknade tjugo i tre. Nu sitter jag här hemma helt död, men med vilja att börja plugga nu- NOT! Vad gör man inte... Jag måste ju, så nu ska jag hämta en kopp te och skriva min svenska novell. Hoppas min inspiration bara kommer till mig på stört.

Vi hörs senare och för att en kommenterare skrev "du får börja skriva XOXO Natalie" så tänker jag INTE börja med det. 

Sköt om er!

Stay alive

N